Jag informerade Sara idag om att det skett en olycka med den omgång tvätt hon hade satt igång. Jag beskrev för henne hur en av artiklarna hade blivit förstörd. Den var blekt och färgen hade lossnat på en del ställen, dessutom hade den trasiga kanter men det var jag inte säker på om den haft innan sin resa i tvättmaskinen. Sara kom rusande in i tvättstugan med vidöppna ögon, när hon fick se sitt förstörda DAIM-papper förändrades hennes ansiktsuttryck till en sorts förvånad snarstuckenhet och hon mumlade något om att någon var störd medan hon gick därifrån...
Jag försökte fråga henne vad hon hade sagt men fick inget svar. Jag frågade om hon ville att jag skulle vika pappret och om det fanns någon speciell anledning till att hon ville ha det tvättat ty mig veterligen finns DAIM inte att köpa som refill? Efter flera frågor kring varför hon velat tvätta sitt DAIM-papper slutade hon att prata med mig. Jag kommer aldrig att förstå kvinnor.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Påminn mig om varför jag valde att leva ihop med dig, är du hygglig! Tycks inte komma på det nu....
tycker att hogges tystnad är tydlig nog;)
Skicka en kommentar